bookstuff.blogg.se

Jag skriver om böcker, delar mina upplevelser och försöker sprida det skrivna ordet vidare.

Bra och dåliga filmatiseringar

Kategori: film

Har du någonsin hört uttrycket "Don't judge a book by its movie."? 
Nå, nu är det i alla fall dags att reda ut vilka filmatiseringar som blev bra och vilka som blev... mindre bra.
 
TOPPS;
Pride and Prejudice- Serien med Colin Firth som Mr. Darcy är en helt magisk filmatisering av boken. OM du blir tillsagd att läsa den i skolan men inte orkar, se då den här verationen, det är boken på 3 timmar och den har med allt, direkta citat, rätt kläder och rätt beteende på ett sätt som inte finns i den kortare filmen med Keira Knightly.
Harry Potter and the Philosopher stone- Över lag så är filmatiseringarna av Harry Potter böckerna väldigt bra, men då den första boken är kortast så är det den som jag tycker att de får över bäst på film. Det är naturligtvis saker som inte är med i filmen som är i boken men samtidigt funkar det ovanligt bra för en film på 2 timmar.
To kill a mockingbird- Filmen är bra på att påvisa det filosofiska innehållet i boken och idéen om att växa upp och allt det innebär. Även om det är en hel del som är borttaget så får de med huvudbudskapet på ett väldigt bra sätt.

Da Vinci koden- En riktigt skarp bok som de lyckas göra en riktigt bra film av, det måste varit svårt  att göra film utav den här boken och få det att hålla ihop då hela storyn är rätt invecklad men bara det att de lyckas skapa en film som man kan hänga med i även om man inte läst boken är bra gjort. Jag gillar också att USA har klarat av att skapa en film där franska talas så pass mycket. Jag hade trott att amerikanarna skulle få en att tro att de pratar engelska i frankrike men jag älskar det faktum att filmen är tvåspråkig.

Bröderna Lejonhjärta- Astrid Lindgren, jag vill hylla allt hon gjort, böcker och filmer som byggts på hennes fantasi är otroliga. Jag kommer dock starkt ihåg hur jag läste just Bröderna Lejonhjärta när jag var 11 och hur jag i boken kunde se varje scen ur filmen spelas framför mina ögon. Visst skådespelarna är inte jätte bra och effekterna är kassa men den har en otrolig charm och den stämmer bra överrens med boken.
Män som hatar kvinnor- Hela Millenium triologin är ju helt otrolig, både filmerna och serien som sedan gick på SVT där varje film var två avsnitt och varje avsnitt var två timmar, serien fick med allt och denna filmen är ju verkligen bevis på hur mycket casting kan göra. Noomi Rapace som Lisbeth Salander är nog en utav de absolut bästa castigs som gjort i världhistorien, hon är så klockren och hon spelar så otroligt. Detta är nog en utav de få filmer som faktiskt får en att vilja läsa boken, även om man vet hur den slutar.
Cathing fire- Uppföljaren till Hunger games överraskade mig väldigt mycket då jag blivit besviken över hur den första filmen blivit, det är väl säkert just därför som jag uppskattar catching fire. Den var mycket bättre än sin föregångare.
 
FLOPPS;
Pride and Prejudice- Filmen den här gången. Den här filmen är i princip helt meningslös, först för att det redan finns en fantastisk filmatisering och det är så mycket som är bortklippt och ändrat så det känns som om någon tagit boken och en sax och klippt lite på måfå. Jag vill också påpeka att filmen inte håller sig tid tidsriktiga kläder och frisysrer.

Mannen som älskade Yngve- Det är bara någonting med den här filmen som blir fel. Som film i sig är den inte dålig men de saknar det där. Det där som lyfter den, det är som att den saknar lite utav den känsla och nostalgi som boken har. Den är också svårare att förstå då man inte riktigt förstår Jarles motiv till sitt handlande.

Populärmusik från Vittula- Jättetrevlig bok, jättekonstig film. Då boken i sig är fylld uatav längre metaforer och bildsprpåk som Niemi gillar blir filmen lite konstig. Man ska hållas sig så nära boken man kan men när boken har ett kapitel som är en metafor för känslan av att växa upp så ska man inte spela in den metaforen som om det vore en del av handlingen, det blir bara för wako när det inte finns någon skillnad på bildspråk och handling.
 
Harry Potter and the goblet of fire- Som jag skrev tidigar eså är de flesta Harry Potter filmerna väldigt bra och jag tycker också att flammande bägaren är en riktigt bra film. Anledningen till att den handlar på den här listan är dock att den blir lite mycket hollywood (jag vet att den är från england). Något som ofta blir dåligt i filmatiseringar är allt det extra aktion som läggs till som sabbar handlingen. Som när draken sliter sig och börjar jaga Harry runt skolan, det är en helt onödig scen som inte händer. Det är dessa saker som också får honom att verka vara helt felfri för tro mig och det där hade hänt i boken skulle han ha dött där. Det är också en hel sidostory med Rita Skeeter som tas bort, storyn med husalferna ör också borta. Andra och tredje utmaningen blir också förändrade och inte till det bättre.
 
And then there were none- (Tio små negerpojkar) Nåja, filmen må vara gammal men ålder ska inte vara ett mått för hur väl man kan följa ett i princip redan färdigt manus. Allt börjar med att karaktärer är utbytta och namn är ändrade, helt utan anledning. Trots att man läst boken så tappar man tråden och undrar vem som är vem egentligen ca 15 gånger under de första 15 minutrarna. Den håller sig rätt bra till boken fram tills det är tre kvar, då spårar det ut. Jag vet inte om de försökte skaffa fram ett lyckligt slut eller vad som låg bakom den drastiska ändringen.
 
The Hunger games- Då många av mina jämnåriga älskade filmen när den kom ut så gjorde jag det inte. Trots att den håller sig helt okej till storyn känns det som att den är så utfylld med onödiga saker. Boken är ut Katniss perspektiv men filmen verkar vara ur åskådarnas, något som stör mig något så grymt. Allt från kameravinklar, till scener ur maskinrum blir bara fel. Hela idén om att filma allting skakigt och antingen för nära eller för lång bort är inte heller något jag uppskattar. Det är som om de använde ett konstigt halvperspektiv, de kunde inte bestämma om de var andra eller tredje person.

Pet sematary-Stephen Kings fantastiska skräckis som film är ett skämt. Filmen i sig är så otroligt konstig även om den har sina stunder då man kan bli riktigt omskakad så är det lite mycket saker som är löjliga eller inkorrekta. Att ändra slutet på en historia är heller ALDRIG okej.