bookstuff.blogg.se

Jag ska börja att skriva om The fualt in our stars (förr eller senare exploderar jag, svensk titel). Jag har tidigare idag läst ut den på engelska och skall dela storyn och mina tankar om den.

 

En låt jag finner bassar den här boken väldigt bra; https://www.youtube.com/watch?v=j8VdehTuZfw

Namn; The fault in our stars
Författare; John Green
Huvudkaraktär; Hazel Grace Lancaster
Längd; 313 sidor, 25 kapitel
Utspelas; Indianapolis & Amsterdam
Rating; 7.5/10

 

Plot:

Boken handlar om Hazel Grace som är 16 år gammal och som sedan tre år tillbaka lever med cancer (obotlig). Hazel träffar i början av boken en kille med namn Agustus Waters vid en cancer stödgrupp och han blir väldigt fäst vid henne. Det hela blir en kärleksaffär trots att Hazel vägrar låta honom älska henne då hon är rädd för att hon är för sjuk och kommer skada honom när hon dör. Hon intruducerar hennes favorit bok för honom och han hjälper henne komma i kontakt med författaren för att hon ska kunna veta hur boken slutar då den slutar mitt i
Boken är en väldigt söt kärlekshistoria om att kämpa och ta kontroll över sitt eget liv. Den handlar mycket om hur vi kan hjälpa varandra och att vi inte vet vad som kommer hända, att helt flötsligt kan det bara ta slut eller vända.

 

Analys;
John Green är tt geni, det är ett faktum ingen åsikt. Han skriver böcker på ett sätt som ingen annan ungdomsförfattare gör. Han underskattar inte sina läsare utan tar upp ämnen som berör alla. Flera av hans böcker disskuterar saker så som döden, moral, sorg och filosofi. Hans mening med boken är som jag fattar det att ge en ärlig bild. Mycket uta boken består utav Hazls syn på cancerbarnens "hjältemod", hur de inte alls är starka utan at de ofta ger upp och de har inget "braveface" utan sjukdomen dödar dem, det är så det är och hon stör sig på romantiseringen av det. Detta är anledningen till att hon älskar boken "an imperal affliction" så mycket för hon anser det vara en ärlig beskrivning av den sjukdomen hon har och jag antar att det är det John Green själv försöker. Nu har jag inte cancer och känner ingen nära som gått igenom det nyligen så jag kan inte känna igen mig i att ha lungor som inte vill arbeta med mig eller känna hur alla tittar på mig och tycker synd om mig men jag kan ändå tänka mig att John Green ger en bra bild av det. Han är ärlig när det handlar om hur ont det gör och hur vi behandlar människor som är sjuka.

Jag anser dock att trots att han menar att vara ärlig och verklighetsriktig så kan han inte låta bli att romantisera. Hela kärlektshistorien är nästan för bra för att vara sant. Någon kommer fram och säget till en att man är vacker och sedan gör han allt för henne, två intelligenta ungdomar som båda uppskattar metaforer. De blir bjudna på en resa till Amsterdam där de äter på en fantastisk restaurang och allt är frid och fröjd. Jag har lite olika teorier om detta. 1. Att deras relation inte var så bra som den verkar men att deras sjukdom gör att de inte kan se det, hade de inte varit sjuka så hade det aldrig hänt. 2. Att det inte händer alls, allting kan likväl hända i Hazels huvud då hon är rädd för att dö utan att ha älskat eller blivit älskad. 

Det finns många ämnen värda att prata om som Augusus rädsla för för glömska och Hazels panikartade sök på svar på frågorna om en bok. Augustus rädla handlar ju om att inte bli ihågkommen på jorden efter hans död. Att hans korta tid här inte har gjort någon skillnad att han bara kommer bli en av alla andra som levt och dött. Det är en rädsla som jag antar att de flesta kan känna igen sig i men Augustus blir mer dersperat då han inser att han inte har så mycket tid kvar och han blir mer och mer frusterad på att inte vara något, detta tror jag kommer av hans liv på sjukhus. Att han inte blir igenkänd för något annat än sin sjukdom och han vill inte dö som en sidoeffekt av cancern. 
Hazels sök på svar därimot handlar om att ta reda på vad som händer för alla runt omkring henne när hon väl dör. I boken AIA dör huvudkaraktären och allting annats löses upp, man får inte veta mer. Hazel behöver trösten att hennes föräldrars liv inte slutar när hon dör som det gör i boken. Hon vill ha trösten att det går bra för mamman i boken och hennes egen mamma. Hon vill veta om föräldrarna bara ser på henne som en börda som en stor sorg som de aldrig kan komma över. Det tar ett tag innan hon inser att det enda sättet att få det svaret är att prata med hennes egna föräldrar och inte försöka applicera någon annan erfarenheter på hennes situation.

 

Det finns mycket att lära utav boken, vilket det gör i alla Greens böcker men jag tror att något speciellt med den här boken är läran om att det inte är över fören