Namn; Wallflower (Perks of being a wallflower)
Författare; Stephen Chbosky
Huvudkaraktär; Charlie
Utspelas; USA
Rating; 8/10

 

Plot;
Charlie ska börja high school och han är nervös, därför bestämmer han sig för att skriva brev till någon, någon som lyssnar. Genom boken får man följa hur Charlie börjar på high school. Hans bästa vän tog livet av sig året innan och den enda han känner vill inte riktigt veta av honom. Man får följa hur det är att börja high school när man anses vara lite annorlunda. Han träffar i alla fall tillslut Patrick en avgångselev som han har träslöjd med och Patrick tar Charlie under sina vinar och presenterar honom för sina vänner och plast-systern Sam som Charlie blir störtkär i. Men ju mer tiden går och ju mer Charlie skriver brev ju mer börjar man inse att det är något som inte riktigt stämmer. Charlies bror börjar universitetet, hans syster börjar dejta en kille som inte är snäll mot henne, som till och med slår henne och han kan inte hantera sina känslor och mitt i alltihop kommer tanken på fastern, fastern som älskade honom och som dog på hans födelsedag tillbaka. En hyllning till ungdom, kärlek, Rocky Horror Picture Show och en förståelse för att livet är svårare än man kan tro.

 

Analys;

Det är någontin med den här boken som bara funkar. Den  är skriven på ett väldigt spännande sätt, den är skriven av Charlie som är 15 men han berättar som om han vore 10, han är mentalt mycket yngre än han är fysisk på något sätt. Han berättar som ett barn som bara råkar slängas in i en vuxen värld. Han tas om hand som ett barn och han är bara ett barn. Samtidigt vet han mer än många vuxna, han är beläst, intelligent och rolig och det är ingen som förstår honom. Visst, missförstådda ungdomar har man väl läst om men det stämmer verkligen, ingen förstår honom, inte ens han själv. Han gråter mycket, han får flashbacks och hela han skricker bara av förtryckt trauma. Det finns så mycket att diskutera om den här boken, homosexualitet är ett rätt stort tema att våga eller inte våga stå för vem man är. Att inte veta vem man är är ett annat tema, kärlek och växa upp ska också få plats. Mycket handlar egentligen om vad som händer om man inte är utrustad för all press och alla regler, för alla klarar inte av det, alla har inte styrkan eller möjligheten att vara som alla andra. Jag älskar Charlie, han är en av mina absoluta favorit karaktärer i litteraturen men han är en knepig figur, när han blir indragen i alkohol, droger och drama  men han klarar inte riktigt av det och även om Patrick och Sam gör sitt bästa så förstår de honom inte riktigt och tillslut blir det som om allt bara smäller upp. Det är det som händer när man förtränger saker, låser in dem och glömmer, de kommer tillbaka och då hundra gånger värre. Det är lite rörigt vad som händer, man förstår men det är rörigt, allt med fastern kommer tillbaka och man förstår Charlie. Man läser majoriteten och undrar "vad är det för fel på honom?" och sedan kommer det "aha..". Det är en vacker bok.